Din sökning på "Barncancerforskning " gav 17 träffar
Ingrid Tonning Olsson är en av många forskare vars viktiga arbete finansieras av Barncancerfonden. Hennes forskning vid Lunds universitet går ut på att ta reda på mer om kognitiva sena komplikationer efter barncancer, och hur drabbade barn ska få rätt hjälp och stöd i skolan.
Finns nyckeln till att göra behandlingen för barnlymfom mer effektiv gömd i cancercellernas gener? Den frågan vill läkaren och forskaren Fredrik Baecklund svara på.
Kenny Rodriguez-Wallberg är en av många barncancerforskare som arbetar för att livet efter behandling ska bli så bra som möjligt. Hon forskar om fertilitet efter cancer och vill att alla barn som drabbas av cancer ska få möjlighet att själva skaffa egna biologiska barn när de blir vuxna.
Tack vare en svensk uppfinning kan barn som behandlas för cancer fortsätta vara aktiva och leka. Genom att dölja droppslangar och medicin i en tätt sittande väst kan barn fortfarande få behandling – utan att begränsas av en droppställning.
Barncancer kan få både fysiska och psykiska konsekvenser. När 2 500 vuxna som behandlats för cancer som barn svarade på frågor om sex och intimitet visade sig färre ha en partner än jämnåriga som inte haft cancer.
I projektet GMS Barncancer erbjuds alla cancersjuka barn i Sverige en genetisk kartläggning. Den kan ge en mer exakt information om sjukdomen, vilket hjälper läkarna att ställa mer exakt diagnos och välja rätt behandling. David Gisselsson Nord är koordinator för hela projektet.
Noel fick en aggressiv form av neuroblastom när han var två månader. Cytostatika hjälpte bara tillfälligt – men en ny precisionsmedicin tog bort alla metastaser. Efter tre år kunde behandlingen avslutas.
Från dödligt sjuk av biverkningar till friskförklarad. När det första barnet behandlades med ALK-hämmare på Astrid Lindgrens barnsjukhus var det som ett mirakel. Nu tror barnonkolog Per Kogner på en framtid där nästan alla barn räddas, och där biverkningarna är mycket lindrigare.
Kirurgi, strålning och cytostatika har länge varit cancerbehandlingens tre ben. Nu finns två till: precisionsläkemedel och immunterapier, som CAR-T-celler. När tredje generationens CAR-T provades i patientstudier var Uppsala först i Europa.
Immunterapi, där kroppens eget immunförsvar aktiveras till att bekämpa sjuka celler, har revolutionerat behandlingen av vissa cancertyper hos vuxna. Men cancerformerna som drabbar barn är mer utmanande för immunförsvaret att känna igen, vilket gör det svårare att använda målsökande immunterapier.
Visar 10 av 17 resultat